Nu är det gjort. 

Efter 7 veckors sommarsemester, en allmänt stökig höst och en bedrövligt lång förkylning så var det äntligen dags. Klockan 5:50 ringde klockan och fyrtio minuter senare startade mitt första crossfit-pass på säkert ett halvår. Jag var skitdålig i jämförelse med många, jag var lika dålig i jämförelse med hur jag har varit tidigare men jag var jäkligt bra för jag gick dit. Första gången är värst och det hade varit alldeles underbart om man kunde bli bra genom att sitta hemma i soffan men livet funkar inte så och nu var det äntligen dags. Resten av dagen idag har spenderats i soffan med sjuklingen Agust, igen. Jag fick oväntad matlagningshjälp av äldsta sonen och hans vän. Nu väntar snart GravidYoga och därefter blir det faktiskt ett träningspass till, med min mamma. Bästa träningspartnern som finns. 

En klubba av Pippi. 

Jag har en treåring som totalVÄGRAR sluta med blöjor. Fullständig panik utbryter när han föreslås att kissa på toaletten. Häromdagen kom min 11-åring Aston och Agust fram till att om Pippi ger honom en klubba Då ska han bajsa på toaletten. Idag på Astrid Lindgrens värld springer min fruga Linda fram till Pippi i förväg, ger henne en klubba i smyg och viskar Kan inte du snälla ge honom en klubba, det är jätteviktigt för honom. Så efter fotosessionen ger Pippi det lilla odjuret en klubba och kort därefter säger jag: Du fick en klubba avPippi  Agust, vad händer nu? Han svarar: Jag ska äta den. 

Så det sket sig men var väl värt ett försök. Nu sover han sött i sin bilstol och vi beger oss hemåt efter ett dygn i Astrid Lindgrens värld. Vi är lite trötta och lite kalla trots nya ullstrumpor på fötterna men i det stora hela nöjda. Nu får vi pka hem och se om tonåringen vart snäll mot huset. 

Sexologen och påven. 

I större delen av mitt liv har sex varit en ganska okomplicerad och självklar sak. Jag jobbar som barnmorska så underliv, sex och reproduktion är för det mesta inget konstigt att prata om. När vi fått vårt fjärde barn så blev det bestämt att vi ska inte ha fler barn och ett preventivmedel är ett MÅSTE. Vi är välsignade med turen att lätt bli med barn nämligen. Att jobba med vattengymnastik och ha en kopparspiral/hormonspiral som gör att man blöder floder 2,5 av 4 veckor är inget alternativ. Arga minipiller som krånglar till mina hudproblem ännu mer är inte heller så kul. Sterilisering var jag intresserad om man kunde bortse från att det är FÖR EVIGT. Tänk så ångrar jag mig? Det hjälpte inte att barnmorskan som följde med mig från läkarbesöket då vi diskuterat alternativet utbrister: ”sterilisering? Du kanske träffar en ny man om 8 år och vill ha fler barn!”. Så det blev ett specialpiller som skulle vara bra för min hy. Det tog mig ungefär ett år innan jag fattade att de sju urinvägsinfektionerna, konstanta svanpinfektionerna och min oförmåga att ens sitta kunde kopplas till mina p-piller. Ångesten inför en Bali-resa då jag varken skulle kunna sitta, bada, yoga och minst av allt ha sex gjorde att jag akut bytte p-piller och fjäskade mig till mega-östrogen-kur. Det blev bättre men är inte bra så för en tid tillbaka bokade jag in mig på en nästintill gratis konsultation (bara 50kr) hos en barnmorska och sexolog, Helena Cewers, i Malmö. För trots stt jag gillar mina kollegor och absolut kan leva med att hoppa upp i gynstolen för obligatoriska cellprov så känns det aningen bättre att vid mer djupgående undersökningar träffa en utböling. Sagt och gjort, idag var jag där och det var himla intressant. Typ. Än en gång konstaterades att kokosfett är grymt till det mesta. 

På väg därifrån hade vi turen att fastna i en bilkö på avfarten till E6:an. I 45 minuter fick vi iaktta en tom väg, bortsett från den milslånga kön bakom oss. Trafikverket kunde inte ge oss någon info av säkerhetsskäl så där satt jag, min mor och mina två yngsta och bara väntade. Kolossalt hungriga och ingen godispåse. Efter 45 minuter kom mängder med polisbilar, polismotorcyklar, helikoptrar och en VIP-buss med en påve i. Så nu kan kah stryka det från min vilket list. Både sexologen och påven. Inte illa för en helt vanlig dag. Nu blir det kvällsstök och förhoppningvis snart sömn. All denna spänning på en och samma dag har gjort mig lite trött. 

Det dåliga samvetet. 

Sent igår kväll, precis vid läggdags frågade jag Johan. Vad tycker du? Kan Agust gå till förskolan? Jag konstaterade att jag får dåligt samvete gentemot jobbet om jag stannar hemma och dåligt samvete gentemot Agust om jag inte stannar hemma. Till råga på allt hade jag redan dåligt samvete för att jag inte skulle vara ledig något under lovet. Jag kom fram till att jag får helt enkelt ha dåligt samvete gentemot jobbet. Det är det minst sämsta alternativet. Det är lättare att vabba när barnen spyr och är alldeles eländiga. När de är lite hängiga och snoriga är det jobbigare. Det är elände nu när Johan pluggar för det är alltid jag som måste vara hemma. Det ställer till det lite. 

Hur som helst blev det ett läkarbesök idag med det lilla odjuret och det konstaterade att han har halsfluss. Halsfluss??!! Det hade jag ju aldrig trott. Så nu blir det antibiotika och vab i en vecka. Jag är däremot frisk och det var ju bra. Så nu är jag helt plötsligt ledig hela lovet. Kunde ju varit under roligare förutsättningar men det är bara att gilla läget. Kan ju pilla lite med hemsidan ibland, och bokföringen. Det kan man ju aldrig få för mycket tid till. Det har kommit lite anmälningar inför vårens grupper och det är väldigt roligt! Ha nu en härlig kväll. 

När man är rädd för posten. 

Blir man gravid som 16-åring med en 15-åring får man helt enkelt acceptera att det förmodligen kommer finnas stunder och dagar då man är allt annat än rik, i pengar. Jag är uppvuxen i en familj där det inte fanns myxket pengar så det var inte direkt en ny upplevelse. Att inte ha mycket pengar och ibland inte ens tillräckligt. Sedan jag blev tonårsmamma har jag gått många långa utbildningar, min man har blivit arbetslös vid något tillfälle, jag har varit arbetslös, vi har gjort några osmidiga inköp och fattat några dåliga ekonomiska beslut osv osv. Det har funnits flera tillfällen då det helt enkelt gjort ont i magen på mig för jag måste ta in posten och där kommer ligga räkningar. Eller så tar man in posten men vågar inte öppna den utan lägger den på hög, till imorgon eller dagen efter det. Man ser andra göra roliga saker, köpa fantastiska saker och helt enkelt verkar mycket mer lyckade. För sin egen del överlever man på lite, minimalt nästan, men för barnen önskar man sig mer. Man ger allt man har till dom, för att de ska slippa ont i magen och att dagdrömma om ”vanliga saker”. Barnen ska få drömma stort och och helt orimligt rimliga saker. 

Jag tror inte jag är ensam om att ha känt så och jag är inte ensam om att vilja ge mina barn det bästa i världen. En gång för ett antal år sedan nör allt var lite extra eländigt. Allt gick fel, enorma räkningar trillade in och till råga på allt var det jul. Hur trollar man med knäna och får det att studsa in pengar på bankkontot? Den gången hade vi inte pengar till en julgran och jag var alldeles förtvivlad för barnens skull. Då var det en vän till mig som gav mig en julgran. En julgran är inte världsfred men det var guld värt. Att någon gör en snäll sak är guld värt och kanske kan vi göra snälla saker lite oftare. Så med er hjälp hoppas jag kunna göra en snäll sak. Min vattengympa-grupp Plasket (för icke-gravida) startar 161104 kl 19:00 och jag har platser kvar. Känner du någon som ger och gör allt för andra? Någon som förtjänar lite glädje, skratt, träning, avslappning och omtanke så nominera den personen till en plats. Skicka mig ett mail på info@samamama.se eller tagga personen i inlägget nedan. Jag kommer meddela personen via mail 161030 klockan 20:00. 

Härliga deltagare och kaos. 

Första övningspasset MammaPilates idag och det var jättekul men alldeles kaotiskt. Det finns fördelar med att öva bland människor man känner sig trygg med, skratta med och slappna av med. Fyra härliga tjejer och bebisar var försökskaniner idag. Jag gjorde några fel, några rätt och jag skrattade åt mig själv, bebisarna och tjejerna. Det blir nog bra med ett provpass utan bebisar. Det är lättare att fokusera då, både för mig och deltagarna. Fokus är bra när man ska lära sig nya saker. 

Odjuret börjar bli stor. 

Idag har jag haft med mig mitt lilla älskade odjur på tur. Vi har gått runt i affärer och shoppat lite. Ätit god sushi tillsammans med frugan. Det mest överraskande var att han inte försökte smita, dra ner nåt från hyllorna eller äta upp allt godis när jag inte tittade. Det var riktigt trevligt. Han börjar bli stor nu. Det är underbart och häftigt på samma gång som det är lite jobbigt. Inga mer bebisar i huset. Nästa gång blir det barnbarn, när nu det blir.