Det blev ingen yoga för gravida idag. Det blev ett möte. Inget uppstyltat förberett möte utan ett sånt där innerligt, spontant och härligt möte. Vi pratade förlossning, förberedelse, styrka, kraft, fantastiska kyssar, glädje och kvinnor. Det bara blev så, en fråga blev en massa frågor och en stund då alla som ville fick dela med sig av sina visdomar. Helt plötsligt hade hela passet passerat och jag kunde gladeligen fortsatt samtalet i flera timmar till. Så om någon inte redan hört så säger jag det igen, jag älskar mitt jobb. Jag är så tacksam för dessa möten. Jag hoppas mina deltagare gick hem med påfylld energi och lite starkare övertygelse om att DE KAN, de är starka, de är vackra och oavsett omgivning kan de vara trygga i sig själva. Det är så vi skapar fantastiska förlossningsupplevelser för blivande föräldrar och barn. Det är i alla fall min övertygelse.

Den vackra bilden ovan föreställer min livmoder, i alla fall var det vad jag såg när jag såg den första gången. Det är ett foto taget av Linda Runarsdottir till en utställning ”Världens tak” på Gotland. En dag bara landade den i min mailbox. Jag såg min livmoder och blev lite kär.

Nu ska jag åka bil till Helsingborg och passa på att förbereda mig inför festen kallad MamaTummyDay imorgon. Förhoppningsvis blir det en massa fina möten då också. Det är ännu inte för sent att anmäla sig. Vill man komma på kvällen går det bra att betala kontant. Vill man inte lyssna på mig så sent i det och kom och spamys istället. Mer mys åt världen säger jag.