Dagen till ära.

Idag firar maken och jag gummibröllopsdag. Det innebär att vi varit gifta i åtta år. Vad hände liksom?  Vem hade kunnat tro det? Det är 19 år sedan vi träffades. Det är ganska längesen. I present fick jag min stora passion, fin choklad. I present fick han att jag offrade min lediga eftermiddag och det underbara vädret för att storstäda i vår källare tillsammans med min fina (bästaste) mamma. Inte så spännande och inte så romantiskt men välbehövligt och uppskattat. Livet är ju inte alltid spännande och häftigt utan ganska ofta bara vanligt. Vanligt som i lite stressigt, kaotiskt, högljutt, stökigt och med en gnutta sömnbrist men med en massa kärlek, omtanke och skratt. Mina morföräldrar firar 60-årig bröllopsdag i oktober. Jag undrar om vi får uppleva det. I jämförelse är åtta ingenting men vem jämför. Åtta är mycket. Åtta är gummi. Åtta är förhoppningsvis bara början.