En helg kvar.
Som förutspått har det varit en intensiv helg, så som livet är. Näst sista Magplasket i fredags och det har varit lite bortfall på grund av förlossningar; härligt och alldeles underbart.Lördagen var det storstäd med min mamma och så lyckades jag hamna på en lördagsmottagning hos en riktigt duktig läkare. I flera år har ja haft problem med min hud och vid ett tillfälle gav allmänläkaren mig en kurslitteraturbok i hud på 500+ sidor och förklarade att eftersom det finns så mycket hudåkommor så kan han ju inte veta vad mitt problem är. Häromdagen lyckades jag få tag på en sekreterare på en privat hudmottagning och hon sa att det finns tyvärr inga tider förrän i juli men på lördag 9:20 finns det en om du vill komma. JAA!!! Så igår fick jag svar, inget jättekul svar men nu vet jag i alla fall att jag har psoriasis. Bästa botemedlet är en sunt leverne, havsbad och sol men det går inte förutspå hur bra/illa det kommer bli. De närmaste två månader blir det ju bara sol och bad så det är ju bra. Jag får helt enkelt skaffa mig ett pendelkort till varma länder...Idag invigdes Hälsan högst upp på riktigt och det var så härligt. Jag blev så glad för det verkade som att alla trivdes där. Det är lite jobbiga trappor men det är ju bra för hälsan. Nu är det en vecka kvar med jobb. På tisdag blir det en massa mys och nörderi kring förlossning med en massa kvinnor när vi har Möten med kvinnor och nästa helg är det avslutning för alla mina grupper. Både Magplaskarna och GravidYoginisarna är det ju lite extra speciellt att säga hejdå då de flesta kommer föda barn innan vi ses igen. Förhoppningsvis vill alla mina deltagare i Yoga för alla komma tillbaka till SommarYogan och höstens Yoga för alla. Det är ju faktisk terminsstart i alla grupper om mindre än tre månader så anmäl dig gärna om du vill gå. Nästa helg är det ju även workshop i Förlossningsförberedande Paryoga så då får jag besök av lite män också, det är ju relativt sällsynt. Spännande. Nu är det dessutom BARA sex hela arbetsdagar på Kvinnohälsovården innan resan. Alldeles galet. Nej, nu ska jag lägga upp fötterna i soffan och tvinga maken att umgås lite med mig. Det har ju inte blivit så mycket sånt i helgen. Fördelen är ju att man inte heller tröttnar på varandra. Hur ska det gå med ÅTTA veckors semester? Förhoppningsvis alldeles utomordentligt bra.