Home is where the heart is...

Det var en riktigt lång resa hem. I timmar inte mer än resan dit men det kändes längre. Agust fick svinkoppor för två veckor sedan och det blev riktigt illa precis innan vi åkte hem. Han var extra kinkig och busig hela vägen hem. Alva fick svinkoppor vid armhålan precis innan hemresan och kunde knappt röra överkroppen för hon hade/har så ont. Så det var en lång resa hem men hem kom vi och det var härligt. Inte så mycket för husets skulle men familjen är ju här, vännerna. Livet finns här och vardagen. Vi har fortfarande semester (för det mesta). Det var SommarYoga igår för första gången den här sommaren. Vädret var alldeles fantastiskt, inte ett enda moln på himmelen. Flera nya ansikten som provade yoga för första gången. Det är lite extra härligt när människor vågar prova och vill upptäcka yogan. Idag är det vardag med allt vad det innebär. Efter 7 veckors semester är det massa administrativt som måste fixas. I tre timmar satt jag i samtal med olika försäkringsbolag på grund av alla sjukdomar under resan. Trots att det är himla tråkigt är jag glad att det finns försäkringar. Jag anmäler allt!! Man vet aldrig vad sjukdomar och olyckor kan medföra längre fram. Jag hade med mig ett ganska stort reseapotek vilket jag är tacksam för. Trots antibiotikasalva fick vi inte bort svinkopporna och bland det första jag gjorde nör vi kom hem i lördags var att ringa jourcentralen och kan bara konstatera att det finns vissa organisatoriska förbättringar som man skulle kunna göra inom sjukvården. De kunde inte ta emot oss. Vi fick tid på söndagen men när vi kom dit hade hon i telefonen glömt registrera oss så vi blev hänvisade till akuten. Som tur är hann de med oss och både Alva och Agust fick en antibiotika-kur. Sju dagar då vi måste tvinga i Agust äcklig medicin med hjälp av en spruta. Lika jobbigt varje gång men han är redan bättre i huden. Nu sover alla barnen och det gör jag också snart.